Rättvisa rosor...

...och ekologiska geléhjärtan. I senaste nr. av Camino som jag så flitigt prenumererar på (för er som inte har koll är det en livsstillstidning för hållbar utveckling) fanns ett tips till den här stora romantiska dagen, som alltid dyker upp en gång per år i februari, nämligen ekologiska geléhjärtan, och jag tänkte direkt att "detta är ett måste" men var inte så säker på att jag skulle hitta dem så lätt. Men där hade jag fel, idag när jag gick in på Coop i V-tuna så uppenbarade dem sig där tillsammans med resen av alla tusen val av godishjärtan. Så jag tog en och la i korgen, lät mamma smaka en tillsammans med mig när jag hälsade på och vi gav tummen upp.

Så ett tips från mig själv till alla som har tanken att ge någon rosor till helgen; Rättvisemärkt-certifierade rosor!! Som går att köpa på ICA bl.a. Mina föräldrar var faktiskt duktiga och köpte mig ekologiska tulpaner till min fördelsedag vilket jag uppskattade jättemycket. Och pappa har, iofs utan att tänka på det, köpt Rättvisemärkrosor till min mamma ibland.


Jag har väl de senaste åren varit så speciellt förtjust i denna 14februaridag som det talas så mycket om. Inte för att jag inte tycker om att va romantisk eller att uppskatta/s utan mer för att jag inte tycker om idén att det är obligatorisk just på den där dagen. Vi får aldrig glömma bort att vara spontana och visa uppskattning året om, dag som natt, under alla fyra årtider. Min mamma har ofta skämt bort oss på Alla hjärtans dag, men hon har befogenhet att göra det just för att hon alltid ger oss obehindrat med kärlek 24-7 alla 365 dagarna.

Och på fredag kommer syster M med familj till Sthlm, så jag längtar massor, de ska ju prata med nån sådan där vigselperson. Och jag får träffa plutten A som jag kommer bära på hele tin.

Just det, imorn blir det först till att följa med mamma till danderyd och sen taxar vi till Täby för att möta upp Iowa, och jag ska endast in på Bodyshop för att köpa balsam och mascara typ, inge onödig shopping för min del, inte med min arbetslösa ekonomi. Jag längtar så efter att få lön igen, jag blir galen, mest p.g.a för att jag är rastlös och känner mig eländig men jag ger aldrig upp. ALDRIG!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0