Before it goes down

...men först...

Fan vad jag vill syp på alla vidriga föräldrar med deras äckliga barn.
Kommer in i butiken och tror att det är en lekstuga.
Att ungarna tar sig freheten att renovera om hela barnnyhetshyllan är tydligen helt ok enligt deras föräldrar.
Tror ni inte jag gick i taket då jag nyss gick förbi denna sektion för att ställa tillbaks lite film... vad är det jag ser...alla jävla filmer helt omplacerade uh!! me dies. Men jag antar att de bara vill va snälla och ge mig lite jobb då det är totalt folktomt här större delen av dagen, nice(not)


NU, åter till det jag kom hit för att skriva.
Tanken är att jag ska söka lite jobb, då jag börjar(haft på känn..länge) ana oro.
Så nu när jag kommer hem blir det till att söka ett jobb som jag spanat in.
Snart när jag är ledig i tre hela dagar ska det minsann sökas massvis med jobb, hum iaf de som känns värt.
Iofs är det väl mkt som väger tyngre än hej-vi-har-ingen-känsla-för-service-och-skiter-i-vår-personal. Och jag tror jag hellre tar ingen-hund-på-jobbet-jobb än hej-här-ger-vi-inte-hela-lönen-till-alla-anställda-utan-istället-köper-vi-oss-själva-dyra-prylar-för-att-kunna-leva. hum see the problem?!

ehm ja, här sitter jag och klagar....på jobbet...på jobbet alltså. haah ganska ironiskt. Men och andra sidan är det rätt spännande också. Att inte veta vad som komma skall här näst. Inget förvånar mig längre iaf. Vilket iofs är rätt trist nu när jag tänker efter.

Jag vet ju att jag är en jävel på att jobba, alltså på att sköta mitt jobb, vad det än må vara.
Och tycker man att det är roligt, så blir man ju mer peppad till att ta egna initiativ(? känns som om det borde va ett s där nånstans, vad vet jag), vilket jag gör väldigt ofta här, men jag gör det ju för kunderna och oss som jobbar här,(mestadels för min egen del så att jag har nåt att göra och får känna mig stolt på riktigt) och det är nog för mig att veta att mina arbetskamrater uppskattar det jag gör...och ibland även en och annan kund. 8) Eller vad jag egentligen skulle skriva nyss var att jag, i min utopi, skulle uppskatta att bli märkbart uppskattad av ledningen. Men hey it ain't gonna happen ever så jag har slutat hoppas.
Jag trivs verkligen att jobba i butik, tycker att det är roligt att träffa så mkt folk(eh ja om man bortser från min tidigare kommentar i detta inlägg). Självfallet finns det idioter och det är väldigt osannoligt att jag slipper dem varje dag så lite får man väl tåla. Jag vet ju(oftast) hur de ska hanteras men är de idioter så kan det va svårt att komma överens varje gång...det där med att kunden alltid har rätt...vem fasen har hittat på den "regeln"?! Satans regel vill jag säga. Uh.

Åh...kunder...ett ögonblick....

så, återlämning, asiatiska filmer, bra val också. bra kund också.
Vill egentligen klaga ännu mer men känner att jag får lämna lite till senare.
Time to close up shop.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0